Facket kan raderas från småföretag

Läs hela rapporten här.
Läs Katalys debattartikel i Expressen här.

Utredaren Mats Wingborg har på uppdrag av Katalys granskat las-utredningens förslag och visat vilka effekter det skulle få om utredningen blev verklighet. Han har även bemött de argument som högerpartier ofta lägger fram för att motivera en försämring av las. Nedan följer de åtta viktigaste punkterna från rapporten.

1. Ett starkt anställningsskydd är en förutsättning för god arbetsmiljö.
Ett urholkat las skulle skapa tystare arbetsplatser och undergräva fackets verksamhet. Om arbetsgivare enkelt kan säga upp personal kommer anställda att bli mer rädda för att föra fram kritiska synpunkter och vara obekväma. Det får negativa konsekvenser även för arbetsgivaren. Arbetsplatser där de anställda bara nickar och är till lags fungerar sämre än när de anställda aktivt försöker att förbättra arbetet.

På sin blogg (14/5, 2020) skriver den tidigare liberala politikern Olle Wästberg om sina erfarenheter av dåligt anställningsskydd: ”När jag bodde i USA märkte jag hur de anställda lätt får sparken, vilket leder till stark hierarki, slutenhet och en lydnadskultur på företagen. Det finns knappast någon möjlighet för den som jobbar på amerikanska företag att komma med synpunkter på hur företaget fungerar. Det minskar utveckling och modernisering av näringslivet.”

2. Om utredningens förslag genomförs är risken stor att fackets verksamhet skulle raderas på små företag.
I dag ger las incitament för småföretagare att teckna kollektivavtal. Om ett avtal existerar kan arbetsgivare och de fackliga organisationerna komma överens om avsteg från lagen. Om arbetsgivaren inte slutit kollektivavtal finns inte den möjligheten. Med ett sämre anställningsskydd, särskilt i småföretag, försvinner detta incitament. En trolig effekt skulle bli att kollektivavtalen vid mindre företag i princip utraderades. Det skulle också leda till ett minskat intresse bland arbetstagare att organisera sig fackligt.

3. Äldre anställda kommer oftare förlora sina jobb och ha svårt att ta sig tillbaka.
De gällande turordningsreglerna i las gynnar äldre arbetskraft, med fler undantag från reglerna skulle fler äldre förlora jobbet i samband med neddragningar. Vi vet att äldre personer som förlorar sina jobb har särskilt svårt att komma tillbaka till arbetslivet. Risken för fler långtidsarbetslösa är med andra ord överhängande.

4. Utredningens förslag skulle minska arbetsgivares incitament för att utbilda de anställda.
Om arbetsgivaren enkelt kan säga upp personal blir det mer lönsamt att säga upp den tidigare personalen och ersätta den med ny i samband med teknikskiften. Om det tvärtom är svårare att säga upp personal får arbetsgivaren ett incitament att kontinuerligt utbilda personalen. Det finns med andra ord ett nära samband mellan anställningstrygghet och kompetensutveckling.

5. Utredningens förslag skulle öka risken för godtyckliga uppsägningar.
Arbetsgivare i Sverige kan i princip själva besluta att det råder arbetsbrist. I flera andra länder, däribland Nederländerna, måste arbetsgivarna ha ett offentligt tillstånd som anger hur många de får säga upp.

Om arbetsgivare i Sverige dessutom skulle få göra fler undantag från turordningsreglerna skulle det innebära att det inte längre finns några spärrar mot egenmäktiga och godtyckliga uppsägningar. Med fem undantag från turordningsreglerna, som skulle gälla för alla företag oavsett storlek, skulle konsekvensen bli att alla arbetsgivare i princip när som helst kan säga upp fem anställda och hänvisa till att det råder arbetsbrist.

6. Utredningens förslag minskar företagens benägenhet att prata med facket.
Las är semidispositiv: det går att göra avsteg från delar av lagtexten om arbetsgivare och fackliga organisationer är eniga. Det skapar ett incitament för överenskommelser och facklig verksamhet. Ett försvagat las innebär att arbetsgivare ensidigt kan fatta beslut utan facket.

7. Det saknas stöd i forskning för att ett sämre anställningsskydd skapat fler jobb.
Forskning, bland annat från forskningsinstitutet IFAU, visar snarare att effekten skulle bli en ökad omsättning av personal. Fler skulle bli av med sina jobb och fler skulle få nya jobb. Åter igen skulle effekten bli att de äldre åkte ut och att otryggheten ökade.

8. Att anställningsskyddet i Sverige är ovanligt starkt jämfört med andra länder är en myt.
Tvärtom är det svagare än genomsnittet bland OECD­länder. En undersökning utförd av OECD från 2008 visar att Sveriges anställningsskydd hamnar först på plats 27 av 40 länder.