 |
|
|
| Tidigare nummer |
|
![Show details for [</font><font face="verdana" style="font-size:11px" class="grey"><b>]2010[</b>]](/icons/expand.gif) 2010
2009
2008
2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Krönika:
Lyft fram städarna i en landsomfattande kampanj
Jag började yrkesstäda 1960. På den tiden stod städaren lågt i rang och städningen utfördes i ensamhet på kvällar och nätter. Den mesta städningen skedde på beting, det vill säga man tjänade inte mer pengar hur mycket man än arbetade utan det som kunde vinnas var tid. Beting är en arbetsform som tack och lov inte är så vanligt förekommande idag.
Jag var en stolt städerska – jag använde den titeln. Jag minns hur fånigt jag tyckte det var att ändra titeln till lokalvårdare. Som om titeln skulle göra jobbet lättare och ge städaren högre status. Pyttsan, tänkte jag, ge oss en högre lön, utbildning och något att säga till om så kommer nog statusen automatiskt.
Hade jag inte varit stolt över mitt yrke och insett värdet av mitt arbete hade jag nog lämnat det ganska snart, gudarna ska veta att det var slitsamt. Gamla tiders städmaterial med skurdukar som vreds för hand även inom trappstädningen slet hårt, för att inte tala om allt kånkande på otympliga långborstar, sopskyfflar och vattenhinkar. Att utrusta trappstädarna med städvagn förekom i vart fall inte på de städbolag där jag jobbade.
Ibland brukar jag säga att jag städat allt utom båtar, skolor och sjukhus. Roligast var att städa tåg och flygplan, främst för att man där jobbade i lag med flera städare. Såväl på SJ, som då hade egenregistädning, och Linjeflyg, som anlitade städbolag, jobbade också deras personal samtidigt. Det var betydligt roligare än att gå ensam på kvällsarbete. Dessutom skedde dessa jobb mot tidlön, vilket gjorde att det gick att arbeta i en normal arbetstakt. Betinget drev automatiskt upp arbetstakten, man ville ju hem från det ensamma kvällsarbetet så fort som möjligt.
Vid ett möte i oktober 1974 bildades fastighetsklubb på Asab i Stockholm. Det var mitt första fackmöte och jag åkte in i styrelsen direkt. Förmodligen för att jag var en av dem som ställde frågor och visade intresse.
Jag visste ingenting om facket eller fackets ansvar och möjligheter. Men eftersom jag kommit in i styrelsen fick jag gå på fackliga studiecirklar och kurser. En ny värld öppnade sig. Jag mötte människor som hade ord till det jag själv tänkt. Människor som jag såg upp till hade samma tankar som jag själv. Jag var alltså inte dum och okunnig, mina åsikter var lika mycket värda som andras, min röst lika viktig som vilken annan röst som helst. Stoltheten över mitt yrke tilltog, Jag ville göra mer för att lyfta städarnas status.
Jag blev med tiden ombudsman och fortsatte i den positionen att arbeta för städarna och deras intressen. Jag har fått vara med och se städarens yrke utvecklas. Betinget är väl ett minne blott, kvällsstädning likaså. Städarnas löner är fortfarande mycket låga men inte så erbarmligt usla som förr. Det finns yrkesutbildning. Det finns väletablerade klubbar på många städbolag. Städarna finns med i de beslutande församlingarna även på förbundsnivå.
Människor som arbetat som städare, och även ombudsmän som arbetat för att städarna ska få bättre villkor, har fått höga förtroendeposter inom både LO och det socialdemokratiska partiet. Städare är engagerade politiskt och sitter i fullmäktigesalar och i riksdagen. Städarna har blivit en yrkesgrupp som syns och vågar ta plats.
Och så ska det vara. Tänk på att städare är den enda yrkesgruppen i världen som följer människan från vaggan till graven. Städaren ser till att det är rent där du föds, på dagis, i skolan, i trapphus och källare, på arbetsplatserna, i föreningslivet, i fritidsverksamheter, i alla offentliga lokaler, på äldreboenden, på sjukhus och slutligen på bårhuset och begravningslokalen. Överallt där du vistas och verkar utanför hemmet finns städaren med sina ganska enkla redskap och håller rent och snyggar till.
Städarna har alltså all anledning att känna sig oerhört stolta över sitt arbete. Utan städaren stannar all annan verksamhet upp. Så enkelt är det. Min dröm är att Fastighetsanställdas förbund tillsammans med övriga intressenter – fackförbund, LO, Svenskt Näringsliv och andra arbetsgivarorganisationer, branschorganisationer, städbolag med flera – satsar medel på en stor kampanj som visar hela Sverige hur viktig städaren är, inte bara för produktionen och Sveriges BNP utan också för allas trivsel, hälsa och välbefinnande i vardagen.
Majvi Andersson
pensionerad ombudsman |
|
|
|
|
|
|