Filmens värld har sällan med den verkliga världen att göra. I de flesta filmer på svenska biografer och i dvd-butiker är historien baserad på västerländsk kulturgemenskap och en normvärld där männen är hjältar, kvinnorna bifigurer. Sedan de två tornen rammades i New York, har araber eller muslimer fått överta ryssarnas roll som ”bad guys” i actionfilmer och generellt är hjältarnas ansikten vita.
Men det finns filmer om världen som berättar andra historier, filmer som med värme och fantasi får oss att förstå händelser på andra platser i världen och känna med människor som har erfarenheter av ett annat liv och en annan kultur. ”Drottningen och jag” är en sådan film. Den handlar om två människor som bara har det gemensamt att de är kvinnor och att de kommer från Iran.

Drottningen är Farah Diba, maka till Shahen av Iran, som styrde Iran som en diktator fram till 1979. Farah Diba levde sitt liv som en mytomspunnen europeisk kunglighet och hon måste ha uppfattats som en Marie Antoinette av det fattiga folket i sitt land. Jag minns de
stiliga bilderna på henne – med en hög, stram frisyr – i skvallertidningarna jag läste när jag var med mamma hos frissan som barn.
Filmens regissör, Nahid Persson Sarvestani, deltog i upproren mot Shahens välde, men tvingades efter Khomeinis maktövertagande att fly landet. Hennes bror dödades av islamisterna som tog över Shahens diktatorfasoner.
Nu möts hon och drottningen i Paris, två exiliranier som delar längtan efter att återvända men som har två helt olika idéer om hur deras land borde utvecklas.
Idag är det inte lätt att förstå händelseutvecklingen i Iran. Censur och inreseförbud för journalister gör det svårt att veta vad som händer. Många människor protesterar mot regimens maktfullkomlighet. Här finns kommunister, liberaler och rojalister, men också präster och ayatollor som tycker regimen svikit med sin brutalitet.
Inte alla strävar efter demokrati som vi förstår ordet. Men det fanns tidigt en demokratiseringsrörelse i Iran. Den slogs ner av Shahen. Han ville vara modern, så han tog hjälp av amerikanska företag för att utveckla landets stora tillgångar. Den amerikanska säkerhetstjänsten hjälpte till att slå ner folkliga uppror – inte alls olikt det som senare hände i Chile.
Arvet som Obama har att hantera i relationerna med Iran kommer inte bara från Bush utan har sitt ursprung i brutal maktutövning mot folket i Iran redan på 1950-talet.

Filmen ”Drottningen och jag” berättar med värme om världen sådan som den verkligen ser ut. De två kvinnorna lever mitt i historien – i händelser som varit mycket mera spännande än den påhittade världen i filmerna. Och bäst av allt är att man förstår den riktiga världen bättre om man ser den.


Cecilia Dalman-Eek
vice ordförande i Sveriges kristna socialdemokrater - Broderskapsrörelsen