Om tidningen
Redaktionen
Skriv en insändare
Tipsa oss
Annonsera
Prenumerera
Förbundet
 Tidigare nummer


Show details for [</font><font face="verdana" style="font-size:11px" class="grey"><b>]2012[</b>]2012
Hide details for [</font><font face="verdana" style="font-size:11px" class="grey"><b>]2011[</b>]2011
01 Februari
02 Mars
03 April
04 Maj
05 Juni
06 Augusti
07 September
08 Oktober
09 November
10 December

 

Startsidan | Sjuknärvaro bättre än sjukskrivning?
Sjuknärvaro bättre än sjukskrivning?
Det är fel att dela in människor i friska och sjuka. Många befinner sig i en mellanzon och hur man uppfattar sitt hälsoläge är individuellt. Även de som drabbas av svår sjukdom vill kanske inte ses som sjuka utan fokuserar på det friska och vad de klarar. Sjuknärvaro kan ibland vara bättre än sjukskrivning. Det är kontentan av ett seminarium som Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet anordnade.

Sjuk, frisk eller mittemellan?
Det var rubriken på det välbesökta seminariet. Stressrelaterade sjukdomar är ett av vår tids stora folkhälsoproblem. Det är inte bara effekterna av stress som gör oss sjuka utan även bristen på återhämtning. Om stresstillståndet pågår under lång tid utan möjlighet till vila kan det leda till sjukdom.
Att många sover för lite är också ett växande problem. Sömnbrist och sömnstörningar kan orsaka sjukdomar som diabetes och psykiska besvär och vålla olyckor på arbetsplatsen. Trötthet kan även ge en sämre livskvalitet och vara tecken på en osund livsstil – kanske motionerar man inte eller så dricker man för mycket alkohol. När sömnproblemen börjar påverka ens hälsouppskattning bör man söka hjälp av sjukvården.


Förmåga till coping – hur vi hanterar och förhåller oss till vår hälsa – börjar lyftas fram som en allt viktigare faktor för människors välmående.
Medicine doktor Anna Nixon Andreasson kastar ut brandfacklan ”Hur vet man om man är sjuk eller frisk?” och betonar att den subjektiva upplevelsen av hälsan har stor betydelse för den framtida hälsan.
– Dåligt självskattad hälsa är en riskfaktor för framtida ohälsa, säger hon. Därför bör man inom sjukvården inte bara mäta den
objektiva hälsan – ta blodtryck, beställa olika labbprover, ordinera läkemedel etc – utan även fråga patienten hur hon/han själv upplever sitt hälsoläge.
Professor Hugo Westerlund framhåller att enbart sjukdom inte räcker för att bli sjukskriven idag, man måste även ha nedsatt arbetsförmåga.
– Att man inom sjukvården skiljer på arbetsförmåga och arbetsmotivation är väldigt viktigt. Sjukskrivning är fortfarande en mycket vanlig ordination vid sjukdom och den används i princip som en inkomstbortfallsförsäkring. Tyvärr finns det väldigt lite forskning om konsekvenserna av att vara sjukskriven och vad sjuknärvaro skulle ge för effekter på hälsan.
Han tycker att det är dags att sluta dela in människor i sjuka och friska och istället se till den arbetsförmåga som individen har.
– Vi borde också prata mycket mer om sjuknärvaro. Ett begrepp som alls inte bara handlar om folk som jobbar trots att de har en släng av influensa.

Varannan anställd i Sverige har varit sjuknärvarande de senaste två åren. Det kan handla om rädsla för arbetslöshet eller hänsyn till kollegor, som annars får en tyngre arbetsbörda. Ibland kan det även bero på att man kan anpassa sin arbetssituation och ta det lite lugnare när man inte är på topp.
– Är det då en hjältemodig insats att gå till sitt arbete fast man är sjuk? Det går inte att svara entydigt på, säger Hugo Westerlund.
Politiker vill ha folk åter i arbete snabbt, eftersom långa sjukskrivningar kostar samhället stora summor. Svårt sjuka kan känna att Försäkringskassan vill tvinga dem att jobba trots att de känner att de inte orkar det. Arbetsgivare kan vara negativa till sjuknärvaro eftersom det leder till improduktivitet på jobbet. Individen kan vilja arbeta eller vara hemma.
– Hur kan då sjuknärvaro vara dåligt? Det kan vara medicinskt skadligt och arbetsmiljön kan vara en del av sjukdomen. Det finns risk för felbedömningar och olyckor och sjukdomen kan leda till smittspridning bland kollegor och kunder. Den kan ge brist på återhämtning och göra att man inte har kraft över för familj och privatliv.
– I vilka fall kan sjuknärvaro vara bra? Aktivitet kan påverka tillfrisknandet och kontakt med andra är bra speciellt vid psykisk sjukdom. Fokus på arbetet kan minska sjukdomsupplevelsen och man slipper högar av arbete vid tillfrisknandet.
– Det gäller att underlätta för sjuka att återgå i arbete, säger Hugo Westerlund. Att någon som är sjuk får gå till jobbet trots att han/ hon har en låg arbetsförmåga ska ses som en terapi som kan leda till bättre arbetsförmåga.
Docent Giorgio Grossi förklarar att man vid behandling av stressrelaterade sjukdomar märkt vilken påverkan friskfaktorer har för återhämtandet.
– Vi behöver tro på en behandling för att den ska vara verksam. Kanske kan man tala om en acceptans av sjukdomen i hälsans tjänst.
Tidigare inom terapi koncentrerade man sig på beteendet och patienter skulle exponera sig för det de hade besvär av och var rädda för. Idag inom KBT (Kognitiv beteendeterapi) används ofta begreppet acceptans för att få folk att må bättre.
– Det finns inget smärtfritt liv och de flesta råkar någon gång ut för stress, oro, sorg eller sömnbesvär, säger Giorgio Grossi. Att älta och grubbla över varför just du drabbats av en sjukdom eller blivit av med jobbet tjänar inget till och du riskerar att fastna i lidandet. Istället bör du försöka acceptera att det här har hänt och tänka på hur du ska kunna må bättre. Speciellt viktigt är det med acceptans för personer som är deprimerade och lätt fastnar i ett dystert tänkesätt.

Acceptans handlar inte om att ge upp, att bli passiv eller att gilla läget. Det är en aktiv, modig handling. Man måste nå en acceptans för att kunna förändra verkligheten.
Att vara närvarande i nuet är också viktigt. Att träna sig på ett sådant förhållningssätt kan vara en hjälp att hitta balans i tillvaron.
I dag försöker människor hålla en perfekt fasad utåt. Samtidigt kämpar många med inre föreställningar om att inte räcka till.
– Å ena sidan blundar vi ofta för det som stör och gör oss illa i privatlivet och på arbetet, som stress. Å andra sidan pågår en flykt från ansvar, vi skyller lätt problem i jobbet på en elak chef eller alla andra som gör fel, säger Giorgio Grossi.
Hjärnan är heller inte alltid vår vän. Den skannar av den yttre och inre miljön och levererar ständigt tankar. Ibland känns det som hjärnan går på autopilot och föder automatiska tankar. Det kan vara ett riktigt tjatter, som av apor i en bur, och det som kommer fram är aldrig objektivt.
– Att tänka bort obehagliga tankar går inte, säger Giorgio Grossi. Tänker du att du inte ska tänka på en viss sak så gör du ofelbart det och då öppnas falluckan och du börjar må dåligt igen. Inte heller löser man problem genom att försöka hålla sig upptagen eller skämma bort sig genom att äta choklad eller ta ett extra glas vin. Det kan istället ge nya problem.
Att betrakta livet som en buss kan ge stöd. Det är bara du som vet åt vilket håll du ska styra bussen och kanske måste färden gå över en öken och upp för ett bergsmassiv. Fundera också över vilka passagerare du oönskat fått. Det kan vara tröttheten, oron, otillräcklighetskänslan etc. Alla passagerare vill ha din uppmärksamhet och stör resan.
– Många reagerar passivt, de parkerar bussen och börjar fundera över hur det ska gå. En del är övertygade om att det kommer att sluta illa. Det du bör minnas när du styr din livsbuss är att det finns ett vitalt liv om vi agerar i enlighet med våra känslor.

Ingegerd Rönnberg

nr 5|2011
Arbetsmiljön i kläm när städbranschen expanderar
Färgstarkt på städmässan
Fönsterputsare skadades när skylift vek sig
Föräldraledig – detta gäller för dig
Intervjun: Sven ser jobben försvinna i glesbygden
Ledaren
Sjuknärvaro bättre än sjukskrivning?
"Övertiden ökar med nya reglerna"
 Lyssna på hemsidan
 
   Tidning för Fastighetsanställdas förbund E-post: fastighetsfolket@fastighets.se