Om tidningen
Redaktionen
Skriv en insändare
Tipsa oss
Annonsera
Prenumerera
Förbundet
 Tidigare nummer


Show details for [</font><font face="verdana" style="font-size:11px" class="grey"><b>]2012[</b>]2012
Hide details for [</font><font face="verdana" style="font-size:11px" class="grey"><b>]2011[</b>]2011
01 Februari
02 Mars
03 April
04 Maj
05 Juni
06 Augusti
07 September
08 Oktober
09 November
10 December

 

Startsidan | Hård kritik mot Lavalutredningen
”Sänkta löner – konsekvens av Lavalutredningen”
Den statliga Lavalutredningen bereder väg för taskiga villkor och lönedumpning. Det anser Byggnadsarbetareförbundet – en av många kritiska röster mot de förslag som utredaren presenterade i december.


Delvis kan utredare Claes Stråth hålla med Byggnadsarbetareförbundet. Möjligheten att motverka social dumpning genom krav på kollektivavtal i Sverige har försvagats, eftersom den bestämmelse i medbestämmandelagen, lex Britannia, som gett de svenska fackförbundens rätt att ta till stridsåtgärder för att få fram ett kollektivavtal med ett utländskt företag, har underkänts av EG-domstolen.
EG-domstolens dom i Vaxholms-/ Lavalmålet för drygt ett år sedan föranledde regeringen att undersöka vad som behöver göras för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska överensstämma med EG-rätten.
Utredare blev Claes Stråth från Medlingsinstitutet. Han föreslår nu att lex Britannia inte längre ska tillämpas på företag som kommer från ett EU eller EES-land samt att de nya reglerna för utländska företag som under kortare tid verkar i Sverige ska reglera både ett golv och ett tak för nivån på arbetstagarskyddet.
– Men lex Britannia kan fortfarande tillämpas mot företag från länder utanför EU och EES, påpekar han.

Ingen kan med säkerhet säga hur många anställda på utstationerade företag som det finns i Sverige. Utredningen har varit i kontakt med IF-Metall, Byggnads och Elektrikerna, som organiserar anställda inom de verksamhetsområden där utstationerade företag är mest verksamma. De uppskattar att det kan handla om ”några tusen arbetstagare” under hösten 2008.
Vid sidan av lex Britannia berör utredningsförslagen den svenska utstationeringslagen. Utredaren föreslår att villkoren för de utstationerade företagen ska regleras i avtal, men att dessa enbart ska omfatta minimivillkor för de områden som nämns i den ”hårda kärnan” i EU:s utstationeringsdirektiv, det vill säga löner, arbetstid, arbetsmiljö, icke-diskriminering och semester.
Om ett fackförbund vill ta till stridsåtgärder för att få fram ett kollektivavtal med det utländska företaget får det enbart ske om företaget inte lever upp till minimivillkoren inom dessa områden.
Detta öppnar enligt kritikerna för ett A- och B-lag på svensk arbetsmarknad. En annan effekt blir att lönerna pressas tillbaka även för den inhemska arbetskraften.

Att utredningen valt att begränsa villkoren till att omfatta den ”hårda kärnan” och minimivillkoren beror på EG-domstolens dom, förklarar Claes Stråth.
– Domen är tydlig och därför kan till exempel svenska försäkringslösningar inte komma ifråga. Så som EG-domstolen har tolkat utstationeringsdirektivet utgör det både ett golv och ett tak för nivån på arbetstagarskyddet.
Dessutom föreslås en bevisregel som innebär att det utstationerade företaget måste visa att det tillämpar samma eller bättre villkor. Men det finns inga förslag på sanktioner. I till exempel Vaxholmsfallet tog arbetsgivaren Laval fram anställningsbevis enligt vilka de anställda fick drygt 80 kronor i timmen. Senare, av företagets redovisning till skattemyndigheten i Lettland, framgick det att de anställda i själva verket bara fått en lön på drygt 30 kronor i timmen.

EG-domstolen påpekade i sin dom att svenska kollektivavtal inte var tydligt nog om vilka löner som ska gälla. Därför föreslår utredningen att varje kollektivavtal tydligt måste ange en minimilön. På det sättet kan Sverige leva upp till EG-domstolens krav på att villkoren i avtalen ska vara transparanta och förutsägbara även för utländska företag.
– Men om ett fackförbund inte avser att ta till stridsåtgärder mot utstationerade företag finns det ingen anledning att ändra lönesystemen i kollektivavtalen, svarar Claes Stråth på frågan om arbetsmarknadens parter nu måste förhandla om avtalen.
För att ytterligare underlätta för de utländska företagen föreslår utredningen att Arbetsmiljöverket ska fungera som ett förbindelsekontor. Via Arbetsmiljöverket ska de utländska företagen få information om avtalsvillkoren. Fackförbunden ska hålla förbindelsekontoret informerat om de aktuella villkoren.
Ett fackförbund som vill ta till stridsåtgärder mot ett utstationerat företag ska först skriftligen redovisa sina krav till förbindelsekontoret.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin avstår från att kommentera utredningens förslag till dess remissinstanserna lämnat in sina synpunkter. De ska ha kommit in senast den 18 mars.
– Utredningen visar att det är möjligt att leva upp till EG-rättens krav, men arbetsmarknadens parter har nu ett stort ansvar för att vi ska kunna behålla den svenska modellen. Det måste finnas
kollektivavtal som är transparanta. Och Byggnads har också inlett förhandlingar med sin motpart om att få fram ett lönesystem som kan godkännas av EG-domstolen.
– Utredningen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft i april 2010, men jag tror att det kan ske tidigare än så.
Sven Otto Littorin är bestämt emot att Sverige ska ta initiativ till att EU ska omarbeta utstationeringsdirektivet. Det är ett förslag som bland andra LO har ställt.


Fastighets ser över avtalen
Ännu så länge berörs Fastighets inte i någon större utsträckning av Lavalutredningen, berättar Magnus Pettersson, en av avtalsombudsmännen på förbundskontoret. Men inom vissa områden, i första hand sanering, kan det i framtiden bli vanligare att utländska företag tar tillfälliga uppdrag i Sverige.

Lavalutredningen gäller utländska företag som tillfälligt och under kort tid är verksamma i Sverige.
De flesta kontrakt inom de verksamhetsområden som Fastighets medlemmar arbetar i är fleråriga och i städ- och fastighetsbranscherna förekommer ännu så länge inte utländska företag med korta kontrakt .
– Vi har i alla fall inte behövt kräva avtal med något sådant utländskt förvaltningsbolag eller städföretag. Och ingen av lokalombudsmännen har, vad jag känner till, stött på den här typen av företag inom våra branscher, säger Magnus Pettersson.
– Jag kan dock tänka mig att utländska företag inom en snar framtid kan komma att lägga anbud på jobb med kortare kontrakt inom specialserviceverksamheten.
Under revisioner på kärnkraftsverk och sanering inom andra industrier är många typer av entreprenörer inblandade, även utländska.
– De tuffa säkerhetskraven på kärnkraftverken kan dock upplevas som krångliga. Men inom andra industrier som ska anlita entreprenörer för sanering kan det snart bli aktuellt med utländska företag, säger Magnus. Därför måste Fastighets vara förberett.
– Vi ska under den kommande avtalsrörelsen analysera avtalen för att se om vi behöver förtydliga något.

Magnus Pettersson har också haft en genomgång av Fastighets kollektivavtal med en jurist från LO. Genomgången visar att samtliga avtal uppger lägsta löner som motsvarar EG-domstolens syn på en tydlig minimilön.

Minna Pyykölä

nr 1|2009
Dålig fart på det förebyggande arbetsmiljöarbetet
Hård kritik mot Lavalutredningen
Inte riskfritt att ”baktala” arbetsgivaren
Krönikan
Ledaren
Samspelt duo fixar felen på elen
Städare klämdes svårt i olycka med hiss
Svårare att få jobb inom Samhall
Så blir jobbet roligare
Upprörd över flyktingpolitiken
 Lyssna på hemsidan
 
   Tidning för Fastighetsanställdas förbund E-post: fastighetsfolket@fastighets.se