Om tidningen
Redaktionen
Skriv en insändare
Tipsa oss
Annonsera
Prenumerera
Förbundet
 Tidigare nummer



Hide details for [</font><font face="verdana" style="font-size:11px" class="grey"><b>]2012[</b>]2012
01 Februari
02 Mars
03 April


Hide details for [</font><font face="verdana" style="font-size:11px" class="grey"><b>]2011[</b>]2011
01 Februari
02 Mars
03 April
04 Maj
05 Juni
06 Augusti
07 September
08 Oktober
09 November
10 December

 

Startsidan | Städarnas arbetsmiljö måste engagera fler
Trångt & tungt – vardag i städjobbet
Ett stort forskningsprojekt om städarnas arbetsmiljö är just på väg att avslutas. Yasemin Kücükgöl städar på Dramaten i Stockholm. Hon är skyddsombud och tänker mycket på hur städarna arbetar – på tunga lyft och felaktiga arbetsställningar.


0109 yasemin a
Yasemin Kücükgöl är skyddsombud och observant
på brister i arbetsmiljö.


Städare har ofta ont i kroppen. Orsakerna är många: arbetet i sig kan vara tungt och enformigt, städredskapen är omoderna och utbildningen bristfällig. Dessutom kan städarnas arbete försvåras av lokalernas utformning och en inredning med mycket textilier och tunga möbler.
Yasemin Kücükgöl är anställd av ISS och jobbar sedan 2003 på Kungliga dramatiska teatern i Stockholm, i dagligt tal Dramaten.
Hon uppskattar miljön som hon arbetar i. Här finns blanka marmorgolv, konstverk, lampor och annan inredning från början av 1900-talet.
– Varje gång som jag ska dammsuga stora scenen beundrar jag den fantastiska takmålningen och utsmyckningarna i salongen, säger hon.
Men att jobba i en 100 år gammal byggnad har också stora nackdelar. Omoderna lokaler, små och slitna toaletter och smala trappor är bara några exempel. Och man får inte bygga om hur som helst.
– Det finns bara en hiss i huset som rymmer en städvagn och den används av nästan alla som arbetar i fastigheten. Vi kan heller inte komma fram överallt med städvagnen och då måste vi bära städmaterial och sopsäckar i trapporna. Det är långt mellan soprummen, så för att spara tid samlar vi sopsäckarna på ett ställe. När det är dags att ta säckarna till soprummet är det i allmänhet två till tre fulla säckar på vagnen, berättar hon.
Till detta kommer dammet, det speciella
teaterdammet från kläder och tunga textilier, som finns överallt.

0109yasemin 2
Det är trångt och svårt att komma åt att städa.

Yasemin Kücükgöl trivs, trots detta, mycket bra med sitt jobb. Alla känner alla, vilket är viktigt på en arbetsplats, tycker hon.
– Jag har bra kontakt med de flesta och de bryr sig om oss städare. De förstår till exempel att allt inte kan städas lika noggrant om en av oss fyra ordinarie plötsligt blir sjuk.
Förändringar som kan underlätta städarnas arbete går i allmänhet att få igenom, så länge de är inom rimliga gränser. Till exempel har Yasemin slutat att sätta tillbaka papperskorgarna under borden i sminklogen. Hon lämnar dem på stolarna när hon tömt dem för att slippa böja sig ner. Det är många papperskorgar som ska tömmas varje dag.
De fem salongerna i huvudbyggnaden och den lilla scenen i fastigheten bakom huvudbyggnaden har alla heltäckningsmattor som ska dammsugas efter varje föreställning. Det är trångt mellan stolsraderna och svårt att komma åt med dammsugaren, berättar Yasemin.
Städarna på Dramaten har länge försökt hitta en dammsugare som både är liten och klarar den stora belastningen.
– Vi har prövat så gott som alla dammsugare som funnits i katalogerna. Nu ska vi testa en dammsugare som inte är avsedd för proffs utan i första hand för hushållsbruk.
Yasemin berättar att man också arbetar med ryggdammsugare. De fungerar något så när i de mindre salongerna men är inte att rekommendera för stora salongens heltäckningsmatta. Att dammsuga mattan där tar cirka en timme. Med ryggdammsugare blir det både för tungt och för svettigt.
Även när det gäller ryggdammsugare har olika modeller prövats, den första var för tung, den andra hade för dålig sugeffekt och var ofta trasig. Nu har de skaffat en mindre modell.
– ISS lyssnar på våra synpunkter och hjälper oss att hitta bättre lösningar, säger Yasemin.
En annan tung arbetsuppgift är att hålla möblerna rena. Varje dag ska möblerna i de publika utrymmena dammas och borstas. Dammsugning av soffor och stolar sker en gång i veckan. En gång i månaden ska städarna även dammsuga under soff- och fåtöljdynorna, ett ansträngande jobb med obekväma arbetsställningar.
– Vi måste dessutom vara försiktiga, de flesta möblerna är ju antika, berättar Yasemin.
I Marmorfoajén utanför stora scenen vistas publiken före föreställningen och i pausen. Efteråt står soffgrupperna och de höga borden sällan som de ska. Städarna ska rätta till dem när de städar lokalen. Yasemin visar en pärm med bilder på hur möblerna ska stå. De är tunga och svåra att flytta på.
Yasemin känner väl till hur hon ska arbeta på ett ergonomiskt riktigt sätt och många av redskapen är också ergonomiskt utformade. Moppskaften är höj- och sänkbara. Moppgarnen kan lätt tas av och sättas på. Hon och hennes kollegor har fått utbildning i lyftteknik och i hur redskapen ska användas. Men när Yasemin har mycket att göra händer det att hon slarvar för att spara tid.
– Men jag lyfter aldrig några tunga möbler på egen hand.

Elva år i städbranschen, varav fem på Dramaten, har satt sina spår. Yasemin har ofta ont i ryggen, nacken och axlarna. Förra året fick hon också besvär med höger armbåge och höger knä.
– Jag har fått behandling av en sjukgymnast, men jag blev inte bättre.
Än så länge har hon dock inte varit sjukskriven på grund av värk.
Yasemin är gruppledare och ska bland annat se till att få fram vikarier när någon är sjuk och sedan ta hand om vikarierna.
När jag träffar henne har hon haft mycket att göra på jobbet under en tid, vilket också yttrat sig som mer värk än vanligt i den högra armen.
– Men det beror inte bara på jobbet. Jag vet att jag bör ta hand om min kropp bättre och träna efter jobbet. Men jag hinner inte med det eftersom jag har två små barn hemma, säger hon.


Forskare: städningen måste engagera fler
Genom bättre arbetsredskap och arbetsteknik, men också en bättre upphandling av städtjänster, kan sjukskrivningarna bland städarna minska. Det tror Ann-Beth Antonsson och Lisa Schmidt på Svenska Miljöinstitutet, IVL, två av dem som deltagit i det snart avslutade projektet om städarnas arbetsmiljö.

0109forskare
Lisa Scmidt och Ann-Beth Antonsson.

Med hjälp av bland annat enkäter, intervjuer, videoinspelningar och statistik har de som jobbat med projektet på IVL, Luleå tekniska universitet och Centrum för belastningsskadeforskning i Gävle fått en bild av hur arbetsmiljön ser ut i städbranschen.
– Vi vill inte skuldbelägga någon. Vi vill istället hitta konstruktiva lösningar som kan bli till nytta för städare,
arbetsgivare, upphandlare, inredare och andra som påverkar städarnas arbetsmiljö, säger Ann-Beth Antonsson. Vi har till exempel träffat många städchefer som ser problemen men inte vet vad de ska göra.

Projektet har utgått från en modell med fakta om städyrket och har sedan studerat hur olika faktorer påverkar det.
Städare jobbar ofta på många olika platser och har sällan kontakt med sina arbetsledare och chefer. Därmed är förutsättningarna för ett lyckat arbetsmiljöarbete sämre än i branscher med fasta arbetsplatser och närvarande chefer. De arbetsredskap som städarna använder har också stor betydelse för hälsan, liksom utformningen av de lokaler som ska städas.
I modellen finns också den svarta/ grå sektorn i städbranschen med. Oseriösa företag med svarta löner tvingar även de seriösa att lägga låga anbud, vilket påverkar arbetsmiljön negativt.
”Brukare”, det vill säga kundens personal, är en faktor som kom till senare i modellen.
– Vi insåg inte från början betydelsen av dem som använder lokalerna. Men i samtal och intervjuer med städare förstod vi hur viktiga de är i sammanhanget, berättar Lisa Schmidt.
Brukarna kan ställa till det för städaren genom att till exempel belamra golvet och skrivbordet eller genom att ställa papperskorgar på svåråtkomliga ställen. De kan också ha en annan uppfattning än städaren om vad som ska städas, eftersom de sällan får veta vad städkontraktet innehåller.

Ann-Beth Antonsson och Lisa Schmidt har medverkat i projektets senaste rapport ”Belastningar i städyrket – vilka är de och hur kan belastningen minskas”.
I den går de igenom städarens olika arbetsuppgifter, konstaterar vad som är belastande och vad man kan göra åt problemen (se nästa sida). Alla städare som får ont behöver inte utveckla en arbetsskada, men om man får värk och besvär är det ändå ett tecken på att allt inte är bra.
Intervjuerna med städarna visar att belastningsskadorna utvecklats gradvis och ofta under flera års tid. Det behöver inte vara tung belastning som leder till skador. Vid ensidigt upprepat arbete kan även låga belastningar vara skadliga. Arbetsmoment som innebär att städaren måste sträcka sig långt upp, långt ner eller långt ut är också riskfyllda. Även lyft i vridna eller böjda arbetsställningar bör undvikas.
Lisa Schmidt hoppas att städare ska ändra sin syn på ”att ha ont”.
– Attityden verkar vara att man helst inte ska berätta för sina arbetskamrater eller sin arbetsgivare att man har ont. ”Varför gnälla, alla har ju ont ibland”. Det har jag har hört flera säga.
Många av de städare som intervjuats och som har en arbetsskada berättar att de inte fått rätt information från början. När de anställdes fick de sin introduktion och sina yrkeskunskaper genom att gå bredvid en mer erfaren städare.

Vad ska man då göra för att minska belastningen?
Först och främst är det viktigt med bra arbetsredskap och arbetsmetoder, framhåller Lisa och Ann-Beth. Arbetsgivaren ska utbilda sin personal i rätt arbetsteknik och se till att den verkligen tillämpas på jobbet.
Att organisera arbetet på rätt sätt är också viktigt.
– Städning är ett ”gränslöst” arbete, man kan ju hålla på hur länge som helst. Därför är det nödvändigt att arbetsledare och chefer tydligt talar om vad som ingår, säger Ann-Beth.
Det borde också finnas klara rutiner vid sjukfrånvaro.
– En person kan inte göra två personers jobb. Det måste ges en möjlighet till prioriteringar. Sedan ska arbetsledare också informera kunden om hur man tänkt lösa städningen under sjukfrånvaron, säger Ann-Beth.
En fråga som ställs i rapporten är om det måste vara städaren som ska ta hand om tunga sopsäckar och samla in skräp och kvarglömda tidningar. Den diskussionen bör tas på en del arbetsplatser, till exempel vid städning av flygplan.

Att ge städaren mer varierande och mindre belastande arbetsuppgifter är också önskvärt. Hittills har detta varit svårt att förverkliga, konstateras i rapporten.
– Städarna verkar ha mindre omväxlande arbetsuppgifter idag än för några år sedan. Vad det beror på är svårt att säga. Vi har bland annat haft kontakt med ett hotell som infört kombitjänster med allt utom städning. Städningen köper hotellet av en entreprenör eftersom det är mer lönsamt, säger Ann-Beth.
En åtgärd på längre sikt är att utveckla bättre redskap. På marknaden finns hjälpmedel och modern ergonomisk utrustning men mycket återstår att göra.
Det är också viktigt att börja bygga och inreda på ett sådant sätt att det underlättar städningen. Ann-Beth Antonsson och Lisa Schmidt har sett många dåliga exempel, som estetiskt vackra golv som är svåra att underhålla, tunga och klumpiga möbler som det är svårt att komma under med moppen eller blanka ytor som kräver ständig putsning.

Det bästa sättet att förändra, tycker Ann-Beth och Lisa, är dock att se över upphandlingen av städtjänster.
– Syftet är att stoppa de oseriösa företagen. I lagen om offentlig upphandling finns det utrymme för dem som köper städning att ställa krav på till exempel arbetsredskap och städmetoder. Och en bra och effektiv städning påverkar även kundens ekonomi, säger Lisa.
De som köper städning kan även ställa krav på att städjobbet utförs av utbildad personal. De kan också kräva att entreprenören för övrigt är seriös och betalar in skatter och arbetsgivaravgifter. Mer om detta finns att läsa i ”Upphandling av städtjänster – en kartläggning av upphandlares och entreprenörers syn på arbetsmiljökrav”, en rapport i projektets regi som utkommit efter denna tidnings pressläggning.
En mall för upphandling är framtagen och kommer att finnas, tillsammans med annat matnyttigt material, på projektets hemsida www.alltomstad.se, som ska lanseras under februari.
– När webben kommer igång är projektet avslutat och vi lämnar över till städarbetsgivare, kunder, byggherrar, arkitekter och inredare. Vi vill att de ska ta lärdom av det som vi kommit fram till och bidra med det som de kan göra, säger Ann-Beth.

Till sist: Hur ser städbranschen ut om 20 år?
– Då finns det en städutbildning som är på en högre nivå än dagens, gissar Ann-Beth Antonsson. Men jag hoppas också att städning, tillsammans med design, kommer att betraktas som en viktig produktionsfaktor.
– Yrket har fått högre status och förhoppningsvis har löneläget förbättrats. Jag hoppas också att vi då kan se en utveckling av städredskapen, som idag är ett eftersatt och underutvecklat område, säger Lisa Schmidt.


Så kan belastningen minska
En av rapporterna från projektet, ”Belastningar i städyrket – vilka är de och hur kan belastningen minskas”, går igenom de vanligaste arbetsmomenten och arbetsredskapen, hur de belastar kroppen och vad som kan göras för att förbättra situationen. Även lokalernas utformning tas upp.

Redskapen
Moppning: Torrmoppning med modern utrustning och med rätt arbetsteknik på rätt underhållna golv är inte speciellt belastande. Men städare som moppar en stor del av arbetsdagen utan variation kan befinna sig i riskzonen. Moppskaft med justerbar längd belastar musklerna mindre. Att skjuta moppen framför sig är mindre belastande är den så kallade svirvelmetoden. Moppning med fuktig eller våt mopp ökar riskerna.

Damma och torka av: Oftast innebär den här delen av jobbet svåra arbetsställningar, eftersom städaren måste sträcka sig. Interiörmopp med justerbart skaft är ett sätt att underlätta arbetet.

Trappstädning: Det finns klara belägg för att moppskaft som är lätta att justera ger lägre belastning vid trappstädning. Dessutom bör man jobba med förpreparerade moppar. Att svabba är olämpligt.

Sop- och tvätthantering: Det är inte ovanligt att städare får släpa eller bära sopsäckar till en sopcontainer. Om säcken innehåller något vasst, eller annat som kan skada, bär städaren den en bit från kroppen, vilket belastar nacken och ryggen extra mycket. Arbetet försvåras ytterligare i de fall då städaren måste lyfta sopsäcken för att lägga den i containern.

Städvagn: Dagens moderna städvagnar är oftast rationellt utformade med justerbara handtag. Men trösklar, trånga utrymmen och tunga dörrar kan försvåra arbetet även för den som har tillgång till modern utrustning. Med hjälp av en tröskelkrypare kan man lättare köra vagnen över trösklar. Städvagnens hjul kan också anpassas så att det blir lättare att ta sig fram.

Städrum: Städrummen ska vara så pass stora att de rymmer både vagn och städmateriel och det ska finnas tillräckligt många städrum på en arbetsplats så att städaren inte behöver överlasta sin vagn.

Sopborste och sopskyffel: Handtag av så kallad kryckmodell minskar belastningen på handleden. Kryckskaftet bör vara standard för alla sopborstar, särskilt om de används regelbundet. Tömning av skyffeln innebär att armen måste lyftas högt. Handleden böjs och vrids då kraftigt. Om skyffeln får en behållare som sitter fast på handtaget behöver den inte tömmas så ofta. Sådana finns att köpa i handeln.

Städning med maskin: I de flesta fall är det mindre belastande att städa med maskin, men det finns belastningsproblem även här. Fel körteknik kan medföra att städaren spänner axlarna och armarna när han/ hon svänger med maskinen. Utbildning och löpande underhåll av maskinen löser många belastningsproblem.

Lokalerna
Entré: En bra utformad entré har till exempel tillräckligt stora entrémattor så att besökarna ska skrapa av sig lös smuts. Ju bättre entré desto mindre behov av att städa den med våta metoder.

Kontor: Varje gång som städaren tömmer en papperskorg måste han/hon böja ryggen. En lösning är att placera papperskorgen i bordshöjd genom att till exempel hänga den på bordet.
Möbler i kontor kan bli ett arbetsmiljöproblem om de är tunga att lyfta eller om städaren måste böja sig för att städa under dem. Inredningsarkitekterna har ett stort ansvar för hur lokalerna möbleras. Möbler kan placeras på socklar istället för på ben. I de fall man ska dammsuga under möblerna ska dammsugaren vara anpassad för detta. Dammsugare med ledat rör är under utveckling.
Hur man dammsuger har betydelse för belastningen. Det är viktigt att arbeta mer med benen än med armarna
Sladdar på golvet försvårar städjobbet och kan enkelt åtgärdas genom att de hängs upp i särskilda upphängningsanordningar på skrivbordet. Det borde ingå i städkontraktet, tycker de som skrivit rapporten.

Toaletter: Trångt och svårtåtkomligt är det ofta när man ska rengöra toaletter. Väggfasta toalettstolar och toalettborstar med långt skaft underlättar arbetet.

Rapporten är skriven av Lisa Schmidt och Ann-Beth Antonsson från IVL, Rupesh Kumar och Therese Öhrling från Luleå tekniska universitet, Göran M Hägg från Centrum för belastningsskadeforskning och Lars Lindbeck från Arbetslivsinstitutet.

Text & foto: Minna Pyykölä

nr 1|2009
Dålig fart på det förebyggande arbetsmiljöarbetet
Hård kritik mot Lavalutredningen
Inte riskfritt att ”baktala” arbetsgivaren
Krönikan
Ledaren
Samspelt duo fixar felen på elen
Städare klämdes svårt i olycka med hiss
Svårare att få jobb inom Samhall
Så blir jobbet roligare
Upprörd över flyktingpolitiken
 Lyssna på hemsidan
 
   Tidning för Fastighetsanställdas förbund E-post: fastighetsfolket@fastighets.se