Om tidningen
Redaktionen
Skriv en insändare
Tipsa oss
Annonsera
Prenumerera
Förbundet
 Tidigare nummer

Show details for [</font><font face="verdana" style="font-size:11px" class="grey"><b>]2012[</b>]2012
Show details for [</font><font face="verdana" style="font-size:11px" class="grey"><b>]2011[</b>]2011
 

Startsidan | På schemat: fukt & mögel
På schemat: fukt & mögel
Fukt- och vattenskador har blivit ett växande problem, framförallt i många äldre fastigheter där stambytet fått vänta. Vad gör man som fastighetsskötare, husvärd/bovärd om det uppstår ett läckage? Och vad säger man till hyresgäster som klagar på dålig lukt? Fastighetsfolket var med på en tvådagarskurs i Göteborg när nio kursdeltagare satte sig in i problematiken kring fukt och fuktskador.


Kursen hade anordnats av utbildningsföretaget Plus AB och deltagarna kom från Bostads AB Poseidon, Familjebostäder i Göteborg och fastighetssektionen i Bjuvs kommun.
När ska man ta lukter på allvar? Hur kan ventilation påverka? De är några exempel på frågor som kursdeltagarna fick svar på.
De fick i första hand lära sig att se upp med vatten. En vattenskada är i allmänhet synlig och kan ha orsakats av till exempel rörläckage, otäta golvbrunnar eller läckande diskmaskiner.
– Mitt budskap är att det är viktigt att ta tag i ett vattenläckage på en gång. Vi tävlar mot naturen, som vi inte har någon kontroll över, och måste därför agera snabbt, sa kursledare Kent Bergström.
Fukt ger dolda skador och kan till exempel bero på kondens eller brister i ventilationen.

0908kurs
På kursen fick deltagarna lära sig att använda
en fuktmätare.

Vatten och fukt orsakar olika typer av skador, vilket är viktigt att känna till eftersom de åtgärdas på olika sätt.
Vattenskador påverkar ofta mer än ett utrymme. Därför ska man undersöka hur golvet och väggen ser ut i rummet intill, framhöll Kent Bergström.
Fukt- och vattenskador är vanligast i våtutrymmen. Om plastmattan eller kaklet släpper eller om färgen lossnar på väggen eller i taket är den troliga orsaken dåligt underarbete. Men om man tydligt kan se påväxt av mögel i taket eller på väggen behöver ventilation undersökas. Unken lukt kan också komma från föroreningar i fogarna eller i sugande material i våtutrymmet. Synlig påväxt i fogarna kan däremot bero på dem som använder våtutrymmet.

Av flera skäl är det viktigt att ventilationen fungerar bra i en fastighet. Dålig lukt, hög fuktighet eller kyla kan bero på ett ventilationsfel. En genomgång av olika ventilationssystem och vanliga problem med dessa var därför ett givet inslag i kursen.
Många flerbostadshus från 1940-och 1950-talet byggdes med självdrag. De som bor där idag duschar oftare och längre, har fler krukväxter och lagar mat på ett annat sätt än man gjorde när husen var nya. Inomhusklimatet utsätts för större påfrestningar och självdrag kan kännas otillräckligt.
En kall och blåsig dag ger stor luftomsättning och det finns risk för drag, särskilt i fastigheter med flera våningar. Många hyresgäster har gardiner och annat framför ventilerna så luften strömmar åt fel håll med kallras och kyla som följd.
– Det är inte så lätt att förklara för en hyresgäst som klagar på drag att man ska öppna ventilerna mer, sa Peter Andréasson som jobbar som husvärd hos Poseidon.

Fuktskador kan orsaka dålig lukt.
– Tänk på att 99,9 procent av luften består av gaser. Det är bara det lilla som blir över som ni kan försöka göra något åt, sa Joakim Honkanen, som gästföreläste på kursen. Han är specialist på analys av mögel och kemiska ämnen.
Att en lukt kan uppfattas helt olika visade det test som alla kursdeltagare fick göra. Alla fick lukta på innehållet i en flaska och sedan beskriva vilken lukt de kände. Och det blev många svar: från mögel, fukt, källare, unket till nästan ingen lukt alls.
– Flaskan innehåller kloranisoler, ett ämne som bildas när virke som behandlats med klorfenol utsätts för låga halter av fukt, berättade Joakim Honkanen. Klorfenol skyddar virke från mögel och det användes tidigare mycket i fastigheterna. Av miljöskäl förbjöds det 1978. De som är känsliga för kloranisoler kan känna yrsel och illamående.
– Kloranisoler och klorfenol finns fortfarande kvar i många fastigheter. Om ni har trä som behandlats med klorfenol och luktar illa, byt ut det, uppmanade han.

19 procent av Sveriges befolkning har nedsatt luktsinne eller inget luktsinne alls, berättade Joakim Honkanen. Kvinnor har i regel bättre luktsinne än män.
– När någon klagar på dålig lukt ska man inte svara med att det inte luktar. Men enbart dålig lukt innebär inte att miljön är farlig.
Luktsinnet påverkas av fukt och det är fukt som oftast sätter igång lukter.
Många luktproblem börjar i augusti–september–oktober då vi går in i en fuktigare årstid.
Studier visar att fukt nästan alltid är orsaken till en ohälsosam innemiljö. Dålig luftkvalité behöver dock inte enbart bero på fukt. Dålig ventilation och dålig städning är också vanliga orsaker. Vid enstaka tillfällen är det något material i lägenheten som avger kemikalier.
Allergiker kan vara känsliga för boendemiljön, men ingen av kursdeltagarna hade fått klagomål från hyresgäster som hänvisat till allergi. Allergier har dock blivit vanligare. I Sverige är det cirka 40 procent av befolkningen som har eller har haft någon form av allergi. Var tredje barn i Sverige lider av allergi. Att man är allergisk mot mögel är dock sällsynt.
Sjuka hus-sjukan var inte heller något som kursdeltagarna hade stött på. Man talar om ”sjuka” hus när 15–20 procent av dem som bor eller arbetar där har symptom. Som symptom räknas bland annat irritation i ögon, näsa och hals, torr hud eller torra slemhinnor, huvudvärk och mental trötthet.
Var går gränsen för när problemen innebär olägenhet för människans hälsa? Det går att utläsa i socialstyrelsens författningssamling, som i sin tur grundar sig på miljöbalken.
– Bestämmelserna innebär att det i praktiken inte finns några gränsvärden eftersom särskild hänsyn bör tas till känsliga personer. Grundtipset är därför att stå lite på tå om du ser, känner eller bara misstänker fel i byggkonstruktionen, sa Kent Bergström.

Peter Andreásson är mycket nöjd med kursen och tycker att alla husvärdar borde delta i en liknande utbildning.
– Vi ser ju problemen dagligen och behöver få kunskap om hur vi ska gå till väga, säger han.
Han tror att speciellt de nyvunna kunskaperna om ventilation kommer till nytta. Det mekaniska frånluftssystem i hans bostadsområde i Angered är lättstört och nu vet han varför.
– Jag har också lärt mig att fuktfläckar på taket i ett badrum kan vara smuts och inte behöver vara tecken på en fuktskada, säger han.
Bara några dagar innan kursen fick Peter Andreásson anmälan om en vattenskada. Ett litet hål i väggen i ett badrum har orsakat omfattande skador. I tre av rummen står nu en avfuktare.
– Nu vet jag mer om fukt och vad den kan ställa till med. Jag kan beskriva skadan bättre när jag kontaktar en entreprenör för reparation och i vissa fall också komma med ett åtgärdsförslag. På det sättet får jag en bättre koll på min budget, säger Peter Andréasson.

Fred Thorsson är bovärd på Familjebostäder i Göteborg. Han jobbar i bostadsområdet Gåsagången i Hisingsbacka med fastigheter från 1970-talet. Som husvärd ska han besiktiga lägenheter och ta hand om enklare reparationer i lägenheter, tvättstugor och källare.
– Jag borde ha gått den här kursen för länge sedan, men det har bara inte blivit av. Nu har jag till exempel lärt mig mycket om luften i lägenheterna och fått förklaringar till varför det kan lukta illa, säger han.
Vattenskador i badrummen är ett vanligt problem i de fastigheter där Fred jobbar. De beror framförallt på dåliga brunnar, men också på att hyresgästerna missköter sig.
– Vid varje lägenhetsbesiktning gör jag en fuktmätning, eftersom vi vet att vatten- och fuktskador förekommer. Om jag befarar att det blivit mögel efter en vattenskada tar jag kontakt med entreprenörer som kan den biten.


0908efterkurs

”Lättare beställa reparationer”
Magnus Nygård, husvärd i Angered, gick kursen om fukt och mögel i våras.
– Jag anmälde mig därför att inomhusmiljö är en viktig del av mitt jobb och jag ville lära mer, säger han.
En hel del av det som togs upp på kursen kände han till sedan tidigare – efter sju år som husvärd och på grund av ett gediget intresse för fastigheter.
– Vad jag framför allt blivit bättre på är att läsa och förstå protokoll från entreprenörer som till exempel utför fuktmätningar. Jag använder dem som underlag när jag beställer reparationer och andra jobb.
Att få ingående kunskaper om olika mikroorganismer och deras olika tillväxtstadier, tycker Magnus hörde till de mest givande inslagen.
– Hur man räknar relativ fuktighet inom- och utomhus var också intressant. Jag har dock inte haft direkt nytta av det i jobbet, men det kanske kommer.
De vanligaste fuktproblemen i det bostadsområde där Magnus arbetar orsakas av att hyresgästerna förstör tätskiktet i badrummen när de borrar hål i kaklet eller väven för att till exempel hänga upp en hylla.
Alla husvärdar och förvaltare borde gå kursen, tycker han. Ett pass med praktisk skadebesiktning hade varit ett plus, men kursen var bra även utan ett sådant.

Text & foto: Minna Pyykölä

nr 9|2008
LO-ekonomerna: Bättre a-kassa lönsamt för samhället
Fastighets kritiserar nya F-skatteregler
Fastighets stämmer städbolag för utebliven lön
Flykt från ansvar
Hot tvingade bort trygghetsvärdar
Hur skydda den svenska modellen?
Intervjun: Chefen som tror på kultur i arbetet
krönikan
Ledaren
Personalutbildning ska inte ske på fritiden
Så ska facket bevaka sjukskrivnas rättigheter
Unga städare vill ge ny bild av städyrket
 Lyssna på hemsidan
 
   Tidning för Fastighetsanställdas förbund E-post: fastighetsfolket@fastighets.se