Bombningar leder inte till fred

Tänk dig att du reser till Öland – ett lugnt och fridfullt litet landskap med ganska få invånare, tolv mil långt och 25 000 personer. Du börjar på den södra udden och tänker dig att åka längs ön.
När du kommit en bit fastnar du i en vägspärr. Det tar dig en timme att komma igenom och det kräver både tålamod och ödmjukhet att övertala vakterna att du inte är smugglare eller terrorist.
Snart kommer du till en liten stad med ännu en vägspärr. Vägen kantas av halvruiner – inte av det pittoreskt historiska slaget utan halva hus där människor lever och bor med uppenbar fara. Skolor, butiker, fabriker – det mesta ser trasigt ut. Det är fullt av människor överallt.
Efter staden hamnar du i nästa vägspärr. Du tappar tålamodet och bli rejält sur innan du har kommit så långt som en fjärdedel av ön. Du bestämmer dig för att åka hem igen. Öland är inget för dig. Men gränsvakterna har stängt ön. Du får vackert stanna kvar, oavsett vad du vill.

Ett fjärdedels Öland är lika stort som Gaza. Där lever 1,5 miljoner människor instängda – isolerade av Israel utan möjlighet att resa till vänner, släktingar, arbete eller av några andra skäl.
De flesta kom dit som flyktingar undan de attacker som genom åren utförts av Israel i områdena runtomkring.
Carl Bildt har kallat Gaza ”världens största flyktingförläggning”. Det låter cyniskt, men det ligger en insikt om invånarnas grymma villkor bakom uttrycket. I Gaza City är nu folktätheten lika stor som i New York.
Mitt i detta tättbefolkade område utkämpar staten Israel ett krig som kallas självförsvarsinsats och som alldeles självklart drabbar hundratals civila, människor som inte kommer undan, som inte kan fly.
Hamas och andra militanta gruppers attacker på israeler kan aldrig rättfärdigas. Men det ger inte Israel rätt att bete sig som man gjort sedan juldagen.

Här i Sverige kan det vara svårt att förstå det som sker. För oss som har lättare att förstå livet på Öland än livet i Gaza blir situationen obegriplig och konflikten tycks pendla fram och tillbaka, år efter år.
Men Israels syfte är klart: när man flygbombar och skickar in pansarvagnar och soldater bland civila, är det i syfte att härska genom att söndra.
Genom att förnedra och förtrycka folket och trasa sönder detta pyttelilla område, hoppas man förstöra Hamas förutsättningar att komma igen och på så sätt skaffa sig fördelar i en kommande förhandling. Men istället riskerar deras cyniska handlande att trappa upp konflikten till ett regelrätt krig i regionen och att grogrunden för frustration och terrorism blir än starkare. Man kan inte bomba och skjuta sig till fred

Cecilia Dalman-Eek
vice ordförande i Sveriges kristna socialdemokrater - Broderskapsrörelsen