Så tog då kongressen ett beslut om en radikal omstöpning av Fastighets organisation. Fastighets i morgon har diskuterats under lång tid och när frågan kom till slutstationen – kongressen – så blev det ingen längre diskussion. Enigheten om den nödvändiga förändringen var stor. Enighet är bra, men var fanns entusiasmen hos tillskyndarna?
Visst är det är möjligt att Fastighets i morgon kan bli något bra, men oavsett den nya organisationen tyder mycket på att fackföreningsrörelsen även framgent får uppleva tuffa tider. Möjligen kan man få draghjälp av en röd-grön regering efter valet. Men något märkligt har hänt. I en lågkonjunktur brukar de arbetande söka sig till facket. Nu kan forskarna konstatera att för första gången någonsin har så inte blivit fallet. Blickar vi mot Europa och EU så finns andra varningstecken – Lavaldomen!
På den nationella nivån har facket tappat i förtroende hos svenska folket. Detta måste repareras och hur görs det? Jo, med bättre utbildade förtroendevalda, med fler eldsjälar som ”piskar” på sina kompisar, med dugligare fackliga ledare, med fler utredare, med fler representanter som pratar om facket som global aktör.
För facket har också det politiska landskapet betydelse. Och detta landskap är ju inte detsamma som för 20–30 år sedan. Ingen pratar längre om en renodlad socialdemokratisk regering. Går det att lita på Miljö­partiet och Vänsterpartiet? Vi får se.

Medlemstappet och den allt lägre organisationsgraden är något som bekymrar alla fackliga ledningar. Om Fastighets fortsätter att tappa medlemmar i den fart vi nu ser, kommer medlemstalet att ligga under 30 000 vid nästa kongress. Fastighets i morgon gick hem på kongressen 2010, men finns Fastighets som eget förbund i morgon – vid nästa kongress?
Avslutningsvis tycker jag att kongressombudet Lena Krons korta fråga sa allt: Om nu inte medlemmarna kommer på mötena (målsättningen med de 100 avdelningarna i den nya organisationen är ju att göra det möjligt för fler medlemmar att direkt kunna utöva
demokrati) vad händer då?
Förbundsordförande Hans Öhlund kunde inte svara annat än så här:
– Då fungerar inte demokratin.

Jan-Åke Lindahl
chefredaktör