 |
Smärta ska stoppas i tid
Får du ont i nacken och ryggen av ditt jobb? I den nya skriften ”Minska värken” kan du läsa om vilka åtgärder som forskarna rekommenderar för att komma tillrätta med belastningsskador och vad du själv kan göra för att minska smärtan.
Belastningsskador är fortfarande den vanligaste orsaken till att folk blir sjuka av jobbet. Det framgår av statistiken över anmälda arbetssjukdomar och arbetsskador till Arbetsmiljöverket i fjol, där belastningsskadorna utgjorde drygt hälften av männens anmälningar och närmare hälften av kvinnornas.
I skriften ”Minska värken”, som kommit till i ett samarbete mellan Centrum för belastningsskadeforskning och LO och som kan laddas ner som pdf-fil från www.hig.se/cbf, ges exempel på hur belastningsskador uppstår. Vid stressigt arbete kan kroppen ställa om sig för att fungera optimalt under en kortare tid. För att kroppen ska återhämta sig behövs vila. Annars kan vävnaderna drabbas av sjukliga förändringar och bli mer känsliga för smärta. Arbete i högt tempo i kombination med trötthet kan också öka risken för smärta, eftersom koordinationen av musklerna då blir sämre.
Det är dock inte enbart fysiskt arbete som ger värk. Även psykosociala faktorer, som hur arbetet är organiserat och om de anställda har inflytande på jobbet spelar roll, visar forskningen.
Sten Gellerstedt, utredare på LO, är en av dem som varit med och tagit fram skriften. Enligt honom är det sällan den anställdas eget fel om han/hon drabbas av värk på grund av jobbet:
– I manuella och ensidiga jobb är den främsta orsaken att jobbet är organiserat utan chans till återhämtning. Och utan återhämtning kommer belastningsskadorna.
– Återhämtningen blir ännu viktigare i yrken där teknikutvecklingen gått långsamt och där det inte heller finns drivkrafter för utveckling av hjälpmedel. Många av Fastighets medlemmar arbetar inom dessa yrken, säger Sten Gellerstedt.
Om man måste använda smärtstillande medicin för att klara av jobbet, eller för att orka göra något på sin fritid, ska man ta kontakt med vården. Allra helst bör kontakten tas redan när de första tecknen på belastningsbesvär kommer.
– Forskning om rehabilitering visar att den som fått belastningsskador behöver skräddarsydd diagnostik och behandling. Att träna balans, koordination och teknik kan vara en lösning. Men att ”lära sig att gå som en katt” gör man inte på egen hand, säger Sten Gellerstedt.
Aktiva åtgärder mot smärta i nacke och rygg bör helst komma igång inom sex veckor från det att besvären startade. Det gäller att bryta den onda cirkeln.
Hur ska man då agera för att slippa värk eller för att bli fri från värk?
– Alla har olika förutsättningar för att klara ett jobb. Att bara säga ”träna” är för enkelt. Alla hinner inte träna eller kan inte på grund av funktionshinder.
– Därför är det viktigt att ändra arbetet. Fastighetsarbetare som jobbar ensamma tvingas lyfta eller flytta tunga saker på egen hand, vilket sliter på kroppen. Många städare får ont av att moppa dag ut och dag in. Deras jobb behöver omorganiseras så att fler kan dela på de slitsamma uppgifterna och att alla kan få ett mer varierat jobb.
Tidiga tecken på belastningsskador:
- övergående värk efter vissa rörelser
- att man är stel och behöver längre tid för att återhämta sig
Tecken på för hög arbetsbelastning:
- koncentrationssvårigheter
- svårt att koppla av efter jobbet
- sömnproblem
- lättare balansrubbningar
- infektionskänslighet
- yrsel och hjärtklappning
Minna Pyykölä |
 |