 |
 |
 |
| Tidigare nummer |
 |
2010
2009
2008
2007 |
|
|
|
|
|
 |
 |



|
 |
 |
EU-skeptiker byter fot
Med klassisk anti-EU-retorik lyckades Anna Hedh från Öland bli vald till Europaparlamentet 2004. Hennes huvudslogan var att EU skulle begränsas. Efter två år i parlamentet anser hon att EU är en legitim arena för den politiska kampen mellan höger och vänster. När Europaparlamentet nyligen behandlade förslaget till tjänstedirektiv, sa Anna Hedh att ”vi socialdemokrater har lyckats ändra och utforma det ursprungliga förslaget till ett bra direktiv som gynnar företagen och den ekonomiska tillväxten i Europa samtidigt som det slår vakt om kollektivavtalen och konsumentskyddet”.
När EU-kommissionen lade fram ett förslag till EU:s alkoholstrategi var hon ”oerhört glad”, även om förslaget har sina brister. För inte så länge sedan anklagade Anna Hedh de svenska moderaterna i parlamentet för att motverka jämställdheten i EU. Hon säger, med andra ord, att svenska demokrater hindrar utvecklingen på europeisk nivå.
Inom en rad olika områden har Anna Hedh krävt en starkare EU-politik, till exempel för att begränsa alkoholbruket bland unga. Hon vill inrätta ett europeiskt jämställdhetsinstitut, hon vill harmonisera skatter (alkohol, tobak, fordon) för att stärka en enad EU-linje.
I juni 2006 sa Anna Hedh att EU inte ska betrakta Sveriges nej i folkomröstningen om euron som ett skäl till att undanta Sverige från eurosamarbetet. Det är upp till Sverige att kräva undantag, anser hon.
Anna Hedh vill att EU-kommissionen ska lagstifta mot marknadsföringstrick, som leksaker i livsmedel. Med andra ord är det okej med lagstiftande EU-tjänstemän! Hon har sagt att EU ska vara mer närvarande i områden som miljö och arbetsrätt och miljö och arbetsmarknad är som bekant med på ett hörn i nästan allt som händer och sker. EU ska ha en ”klar linje” för att bekämpa könsdiskriminering när det gäller hälsa och vård, anser Anna Hedh och förra året ställde hon den magnifika frågan ”när ska EU börja bry sig om den miljard människor, varav 80 procent kvinnor och barn, som lever i absolut fattigdom i världen”. Detta ställer krav på en stark och aktiv utrikespolitik från EU:s sida. Det är stora förväntningar. Om EU-skeptikern Hedh inte har ömsat skinn så har hon i alla fall bytt fot.
På en annan EU-institution sitter hennes partivän Margot Wallström, kommissionär med ansvar för kommunikationsfrågor. Kommunikation omfattar allt och ändå inget. Wallström försöker trumma igenom en handlingsplan som går ut på att göra saker mer begripliga; att kalla saker vid dess rätta namn, att dra in människor i demokratiska processer och att utveckla en dialog. Det finns inte någon annan väg fram. Den tid är förbi då det räckte för beslutsfattare att peka med hela handen.
Dialog och debatt är också den enda vägen fram i de mest våldsamma konflikter världen skådar. Ett starkt EU som bekämpar fattigdom, vattenbrist, hemlöshet, krig och osäkerhet. En sådan politik efterlyser Anna Hedh, med all rätt.
De två åren i Europaparlamentet har varit en enorm omställning och rimligen av stor betydelse för hennes personliga utveckling. Det har varit en resa från Ölands alvar till världspolitikens dagsfrågor. Demokratins och dialogens styrka är att när människor kommer närmare besluten och dras in i processer så djupnar kunskaperna. Då brukar också de mest hårdnackade motståndarna övergå till konstruktivt samarbete. Det är ungefär dit som Wallström vill nå.
Kjell Karlsson-Kihlberg
frilansjournalist i Bryssel |
 |
 |
|
 |
|
 |