 |
|
|
| Tidigare nummer |
|
![Show details for [</font><font face="verdana" style="font-size:11px" class="grey"><b>]2010[</b>]](/icons/expand.gif) 2010
2009
2008
2007 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tusenlappar skiljer för snöberedskap
Vintern har hittills varit ovanligt snörik och över hela landet jobbar fastighetsskötare och maskinförare helger och tidiga morgnar med att hålla bostadsområdena snö- och halkfria. Men ersättningen för snöberedskap varierar kraftigt, beroende på arbetsgivare och lokala överenskommelser. Det visar en rundringning som Fastighetsfolket har gjort.
I till exempel Göteborg skiljer sig villkoren för beredskap mycket åt i de företag som Fastighetsfolket varit i kontakt med. Det gäller både mellan de kommunala bostadsbolagen och mellan kommunala och privata arbetsgivare. Ersättningen varierar med flera tusenlappar.
Hos kommunala Familjebostäder utses varje säsong nio beredskapsledare, som turas om att ansvara för snöröjningen. Beredskapsledarnas uppgift är att hålla koll på vädret, ringa in folk när det behövs, ansvara för att jobbet blir gjort och även själva delta i arbetet. Ersättningen för beredskapsledarna är cirka 2 000 kronor i veckan, oavsett om det snöar eller inte. Dessutom får de betalt för de timmar de jobbar plus övertidsersättning. Övriga anställda får en utryckningsersättning på 750 kronor per utryckning (1 100 kronor under storhelger) utöver betalningen för den tid de arbetar och övertidsersättningen.
– Genom facklig kamp har villkoren förbättrats under åren. Bra lokala överenskommelser bidrar till ett bra arbetsklimat, säger klubbordförande Camilla Claesson.
På Bostadsbolaget, ett annat av de kommunala bostadsföretagen i Göteborg, är beredskapsersättningen högre, 2 500 kronor i veckan, men utryckningsersättningen lägre, från 500 till 1 000 kronor beroende på om det är vardag eller storhelg. För varje utryckning får man betalt för minst tre timmars arbete plus övertidsersättning. Även de som har beredskapstjänst får utryckningsersättning.
Betydligt sämre villkor gäller hos förvaltnings- och fastighetsserviceföretaget Primär i Göteborg. Här kan de anställda som vill ställa upp på arbete efter ordinarie arbetstid skriva upp sig på en lista. De kommer sedan att bli uppringda av arbetsledningen om snöröjning behövs. Snöröjning efter ordinarie arbetstid betraktas enbart som övertidsarbete och fastighetsskötarna får övertidsersättning.
Jarl Lohman, som länge varit facklig företrädare på företaget, berättar att Fastighetsklubben i många år försökt få fram bättre villkor.
– Problemet är att det saknas ett skrivet avtal mellan arbetsgivaren och oss. Jag tycker att det är ett rimligt krav att vi får bra betalt för den tid som vi står till arbetsgivarens förfogande – oavsett om vi är ute för att skotta snö eller inte. När man kommer hem en fredag vill man gärna sätta sig ner med en kall öl. Det och mycket annat måste man avstå ifrån eftersom arbetsgivaren kan ringa, säger han.
Intresset för att arbeta under helger och kvällar har svalnat, enligt Jarl Lohman, och många avstår från att skriva upp sig på listan. Arbetsledarna har därför svårt att få fastighetsskötarna att skotta snö utanför ordinarie arbetstid. Förhandlingar har påbörjats hos Primär i Göteborg för att få fram en överenskommelse. Primär har lokala överenskommelser om snöberedskap på andra håll i landet.
I Göteborgstrakten hör långa perioder med snö till ovanligheterna. Strömsund i Jämtland är ett exempel på en kommun där marken garanterat är vit under stora delar av vintern. Strömsunds Hyresbostäder anlitar entreprenörer för att röja bort snön från stora ytor och använder egen personal för att hålla gångar, entréer och andra mindre och mer svåråtkomliga ytor rena från snö och is. Det är i regel maskinförarna hos Strömsunds Hyresbostäder som står beredda när snöröjning behövs.
För varje gång som de rycker ut under helgerna betalas 500 kronor, dock högst en gång per dygn. De får också betalt för den tid de jobbar och övertidsersättning. Om snöröjning behövs på vardagarna i anslutning till ordinarie arbetstid får de ingen utryckningsersättning utan enbart övertidsersättning. Ett undantag är om arbetet påbörjas klockan 05.00 eller tidigare. Då ska även utryckningsersättning utbetalas.
– Vi är rätt så nöjda med villkoren och att snöberedskapen är frivillig. Övertiden tar många ut som ledig tid. Vi värdesätter att få vara extra lediga på vårvintern och till exempel sitta med ett spö vid en fiskesjö, säger lägenhetsreparatör Sven Sjöberg.
Det finns alltid några som ställer upp, men kommer det mycket snö på en gång händer det att hyresgäster ”knorrar lite”, berättar han.
Hos bostaden i Umeå har fastighetsskötarna istället schemalagd snöberedskap var fjärde helg. Storhelgerna ”roterar” mellan dem så att ingen ska behöva jobba till exempel två julhelger i rad.
När jag ringer fastighetsskötare Veronika Wiklund sitter hon i traktorn för att köra bort snö från bostadsområdet Östra, där hon arbetar. Hon tycker att snöberedskapen fungera bra.
– Jag hade beredskap under julhelgen och höll mig hemma. Vi hade kanske åkt bort om jag hade varit ledig. Men eftersom storhelgerna är roterande vet jag att jag kommer att vara ledig några julhelger framöver.
Även Bostaden anlitar entreprenörer för stora ytor och den egna personalen tar hand om trappor och entréer enligt en prioritetslista.
För ytor som inte är prioriterade finns snöskyfflar utställda så att hyresgästerna själva kan ta bort snön.
– De vet i regel vad som gäller, men det är inte alltid uppskattat att vi inte tar bort snö överallt under vår beredskapstid, säger hon.
För varje gång som fastighetsskötarna måste rycka ut när de har beredskap får de en timersättning som är högre än kollektivavtalets plus övertidsersättning. Betalningen för tiden de ”sitter hemma och väntar” motsvarar ersättningen i kollektivavtalet, utom under storhelgerna då de anställda hos Bostaden får några kronor mer i timmen.
På Riksbyggen, som är rikstäckande, finns flera lokala överenskommelser om snöberedskap och de kan se väldigt olika ut. Till exempel i Helsingborg har så gott som alla fastighetsskötare skrivit på ett avtal om att de ska skotta om det behövs under helgerna. Förvaltare eller gruppledare ringer när det är dags. Vid utryckningen får de 500 kronor, övriga ersättningar följer kollektivavtalet. Under förra vintersäsongen behövde de anställda bara rycka ut vid fem eller sex tillfällen.
– Snöberedskapen fungerar ganska bra. Däremot är vi inte nöjda med villkoren. Utryckningsersättningen har legat på samma nivå i ganska många år. Dessutom känns det som att om man inte skriver på avtalet så kan detta påverka negativt vid löneförhandlingarna, säger Fastighets klubbordförande Fredrik De Rooy.
I Norrköping har man för första gången schemalagd beredskap, vilket innebär beredskap mellan 07.00 och 20.00 var tredje helg. Sju anställda är redo att köra bort snö och sanda. Beredskapsersättningen ligger på 1 000 kronor per helg. Riksbyggen i Norrköping har även avtal med entreprenör för handskottning under lördagar och söndagar.
– Vi lämnade den frivilliga beredskapen eftersom de som kör maskinerna haft svårt att säga nej när arbetsledaren ringt och undrat om de kan gå ut och jobba. Nu är de garanterade två lediga helger i rad, vilket de uppskattar, säger Jonny Blix, ordförande för Fastighetsklubben.
Crendo fastighetsförvaltning AB i Halmstad är ett exempel på ett entreprenadföretag där det finns en lokal överenskommelse som ger lite mer pengar än kollektivavtalet. Crendo röjer snö åt flera privata fastighetsägare. Om det har snöat på natten ringer bevakningsföretaget Securitas tidigt på morgonen till de maskinförare som har beredskapen. Maskinförarna har beredskap var tredje vecka under två timmar före ordinarie arbetstid på vardagarna och mellan 05.00 och 12.00 under helgerna. De får en fast ersättning på 1 200 kronor under beredskapsveckan.
Om det behövs ringer maskinförarna efter fler, i regel fastighetsskötare, för snöskottning. De fastighetsskötare som kan tänka sig att bli uppringda skriver upp sig på en lista. De får 200 kronor per utryckning. Under storhelgerna får de ytterligare 200 kronor.
Patrik Sporre, maskinförare hos Crendo, tycker att snöberedskapen numera fungerar rätt så bra. Men det har hänt att maskinförarna blivit uppringda vid fyratiden på morgonen då det knappt funnits någon snö.
– Det känns inte bra att åka ut om det inte behövs. Telefonsamtalet gör att sömnen är förstörd, därför skriver vi numera upp en övertidstimme så fort som Securitas ringer, säger han.
Maskinförarna har föreslagit att de ska ta över Securitas jobb och själva hålla koll på vädret. Men det har inte blivit av, eftersom de inte får tillräckligt mycket betalt av Crendo.
– Jag tror att bostadsföretag och andra fastighetsförvaltare helst inte vill lägga ut snöröjningen. Därför måste vi som ska utföra jobben vara lite tuffare och säga ifrån om vi inte får tillräckligt mycket betalt, säger Patrik Sporre.
Att villkoren för snöberedskap ser så olika ut kommer inte som någon överraskning för Magnus Pettersson, ombudsman på Fastighets förbundskontor med ansvar för fastighetsavtalen.
– Bara i ett företag som Riksbyggen finns det ett tjugotal olika lösningar. Kollektivavtalet reglerar bara de lägsta ersättningarna och öppnar möjligheter för lokala överenskommelser. Detsamma gäller ju även för lönerna, som också de varierar, säger han.
Kollektivavtalens bestämmelser om beredskaps- och utryckningsersättning kommer att behandlas under avtalsrörelsen. Som i tidigare avtalsrörelser är Fastighets krav att den här typen av ersättningar ska höjas med samma procenttal som lönerna.
– För tre år sedan fick vi i flera kollektivavtal en skrivning som ger en möjlighet för arbetstagare med särskilda skäl att undantas från skyldigheten att ha beredskap. Det gäller till exempel ensamstående med barn, berättar Magnus.
För många medlemmar som Magnus talat med är det dock attraktivt att ha beredskap. Det ger en extrainkomst eller komptid att ta ut när man vill vara ledig.
Magnus säger att man självklart ska få ersättning för den tid som man står till arbetsgivarens förfogande. Den som har en helgberedskap som begränsar sig till ett fåtal timmar, till exempel förmiddagar, bör få ersättning för hela helgen eftersom han eller hon ändå är uppbunden en stor del av helgen.
Om en fastighetsskötare som redan skottat snö under en helg blir uppringd även helgen därpå, har han eller hon rätt att säga nej om det inte handlar om nödfallsövertid.
– Det finns fastighetsskötare som vill jobba extra, men som inte vågar ställa krav av rädsla för att de ska mista extrajobbet. Att rycka ut på jobb två helger i rad kan dock bryta mot bestämmelserna om dygns- och veckovila.
Detta säger avtalen
Snöberedskap är i de flesta företag aktuellt enbart på helgerna. Snöröjning på vardagarna löses ofta med övertid innan arbetsdagen börjar eller under ordinarie arbetstid. Om det lokala facket och arbetsgivaren inte kommit överens om något annat gäller villkoren i kollektivavtalet för snöberedskap.
Det finns i princip två varianter av beredskap i avtalen:
1. Beredskapstjänst som infaller enligt schema. På Fastigoföretag, det vill säga i första hand kommunala och kooperativa bostadsföretag, ersätts den med minst 11 kronor i timmen utöver lönen på vardagar och 22 kronor i timmen från fredag kväll till måndag morgon. På företag anslutna till Almega Fastighetsarbetsgivarna, det vill säga privata fastighetsägare och förvaltningsföretag, ersätts den med minst 10,30 kronor i timmen utöver lönen på vardagar och 20,60 kronor i timmen från fredag kväll till måndag morgon.
2. Beredskap som inte är schemalagd, vilket innebär att arbetsgivaren kan ringa upp vid behov. Som anställd kan man ställa upp eller säga ifrån. Arbetsgivare som tillhör Fastigo betalar en utryckningsersättning som motsvarar minst en procent av avtalets lägsta lön (för närvarande lägst 178,65 kronor). Kollektivavtalet för Almega Fastighetsarbetsgivarna har en liknande skrivning med en utryckningsersättning som motsvarar minst en procent av månadslönen.
I båda fallen utgår övertidsersättning.
Text & foto: Minna Pyykölä |
|
|
|
|
|
|