– Den individuella lönesättningen har förstört sammanhållningen i facket.


Sven Carlson har varit medlem i Fastighets sedan 1960-talet..

Sven Carlson tog realexamen en fredag 1961, men redan innan dess hade han fått anställning som metallarbetare vid AB Källe-Regulator i Säffle och han gick med i facket direkt
– På den här tiden var det bara så. Att gå med i facket var en självklarhet.
I slutet av 1960-talet blev Sven medlem i Fastighets. Och förtroendeuppdragen har blivit många.
– Mitt första uppdrag fick jag efter en schism i fackklubben. De äldre gubbarna ville att jag skulle bli facklig företrädare. På så sätt kom jag att väljas till klubbordförande i det som då hette Stiftelsen Säfflebostäder.

Med den erfarenhet du har, hur tycker du att facket har förändrats?
– Tyvärr till det sämre. Kampandan som fanns förr i tiden är totalt bortsopad. Och jag menar att Fastighets har medverkat till detta. Att facket tillåter individuell lönesättning är ju vansinnigt. Det slår sönder sammanhållningen. När potten ska fördelas är det chefen som bestämmer och han favoriserar ofta någon. Detta system leder till rövslickeri.
– Den som liksom jag haft många fackliga uppdrag kan straffas. Jag har jobbat längst i vårt företag men har fått allt sämre lön. Nu senast skulle jag inte få en krona när potten fördelades, allt med hänvisning till min ålder och att jag varit sjuk. Men då tog jag kontakt med avdelningens ombudsman i Örebro, Tine Rönning. Hon såg till att stoppa detta tilltag. Jag skulle också få en officiell ursäkt, det kom dock ingen. Men det kvittar.

Hur har arbetskamraternas syn på facket förändrats?
– Facket är ute för lite på arbetsplatserna. Facket lever en undanskymd tillvaro. Tidigare fanns en fantastisk sammanhållning, i alla fall här i Värmland/ Närke, men den är borta. För tio år sedan var 100 procent på vår arbetsplats med i facket, idag står flera utanför.
– För ett antal år sedan slogs kommunens fastighetskontor ihop med vårt och Säfflebostäder AB bildades, detta innebar att de som var med i Fastighets var tvungna att gå över till Kommunal. Jag fick stanna kvar i Fastighets. Och det var bra, för Kommunal ger jag inte mycket för.

Vilket stöd har du som förtroendevald fått från Fastighets för att klara dina uppdrag?
– Ett väldigt bra stöd. Det är jag nöjd med. Såväl ombudsmannen i Örebro som förbundet har ställt upp på ett bra sätt.

Finns det några frågor som du önskar att facket skulle driva hårdare?
– Svårt att säga. Det är nog den fråga jag nämnde tidigare, alltså att facket inte borde gå med på individuell lönesättning.

Finns det någon fråga som facket glömt bort?
– Jag tycker att man skulle ha inskrivet i avtalet att man ska ha lönelyft om man utbildar sig. I vårt företag har vi under årens lopp haft nio direktörer. Tidigare höjdes lönen så fort vi vidareutbildade oss. Numera får vi ingenting. Kunskap är lätt att bära, heter det numera. Men visst sjutton borde kompetensutveckling synas i lönekuvertet?

Fastighets avslutade för några månader sedan sin kongress under namnet ”För förändring”. Hur tycker du att Fastighets ska förändras?
– Det har jag inga synpunkter på. Men jag tror tyvärr att man på sikt blir tvungen att gå ihop med andra förbund för att bli större och starkare. Sedan önskar jag förstås att stridsmoralen i förbundet skulle bli bättre. Det är helt enkelt för lite jävlar anamma i dagens Fastighets. Ta Tage Sjödahl, Fastighetsfolkets tidigare chefredaktör, han stod på ett rakryggat sätt upp för medlemmarna. Jag tycker faktiskt att förbundet borde ha instiftat ett pris till hans minne.

Avslutningsvis, är det något annat du vill säga?
– Jag har utnyttjat min lagliga rätt att jobba till 67 års ålder. Men jag har funnit att mycket av det skyddsnät jag borde få del av inte gäller längre än till 65 år.

Text: Jan-Åke Lindahl
Foto: Claes Österman