 |
|
|
|
|
|
|
Nu infriar den moderatledda regeringen sitt löfte att "slopa" fastighetsskatten.
Sanningen bakom löftet är att man växlar fastighetsskatten mot en kommunal avgift. Tittar man i traditionella arbetarkvarter, låglönekommuner eller glesbyggd så innebär den "slopade" fastighetsskatten snarare en avgiftshöjning. Om man däremot betraktar effekten i höglönekommuner så hittar man snart de verkliga vinnarna. Nedan kan du läsa hur skatteförändringen slår.
Vän av ordning kan ju börja fundera över vad i samhället som måste ändras på grund av de minskade statsfinanserna. Om skatteintäkterna minskas så måste detta lösas genom minskad service eller genom höjda egenavgifter. Det behövs sedan inte mycket funderande för att se vem som drabbas av sämre service eller högre egenavgifter.
För villor med ett taxeringsvärde upp till 450 000 kronor betalas samma fastighetsskatt som idag.
Med ett taxeringsvärde på 1 miljon betalar man i dag 10 000 kronor i fastighetsskatt, enligt nya förslaget 4 500 kronor. Vinsten blir då 5 500 kronor per år.
Med ett taxeringsvärde på 2 miljoner betarar man idag 20 000 kronor i fastighetsskatt, enligt nya förslaget 4 500 kronor. Vinsten blir då 15 500 kronor per år.
Med ett taxeringsvärde på 4 miljoner betarar man idag 40 000 kronor i fastighetsskatt och enligt det nya förslaget 4 500 kronor vilket ger en vinst på 35 500 kronor per år.
Slutligen med ett taxeringsvärde på 10 miljoner betalar man idag 100 000 kronor i fastighetsskatt, enligt det nya förslaget 4 500 kronor och vinsten blir nätta 95 500 kronor per år.
|
|
|
|
|
|
|
|